Det regnade hela natten, men vi höll oss torra i tältet, trots att det är köpt på BilTema för 329:- och saknar innertält. Framåt morgonen var det förresten inte så torrt i tältet, även om det inte direkt droppade in.

Vi bestämde oss redan på morgonen för att bo på vandrarhem i Oskarshamn, dit Adam skulle ta bussen.

Själv upplevde jag den kanske jobbigaste dagen på hela resan. Väderprognosen hade ju utlovat 30-40 mm regn, och jag kan lova att varenda millimeter föll! Ibland som ”vanligt” regn, ibland som spöregn. Uppehållen var kanske tre stycken och varade i fem minuter var.

Jag följde Cykelspåret på hoppiga grusvägar. Så hoppiga att min lowrider nästan hoppade av innan jag skruvade åt den hårdare. Det var väldigt obefolkat, men jag såg en massa djur: stora storkar, rådjur och vad det nu mer var.

Jag ångrar att jag envist följde dessa små grusvägar. När jag kom fram till Oskarshamn var min cykel brun av sand. Det spöregnade fortfarande och receptionen på vandrarhemmet, där Adam bokat plats per telefon, skulle inte öppna förrän efter två timmar. Jag blev insläppt i porten till det hyreshus där vandrarhemmet håller till på sommaren. (Under terminerna är det studentrum.)

Då skedde ett mirakel. Jag gick ner i korridoren i källaren och upptäckte ett låsbart duschrum, med tvål och schampo och allt! Jag njöt av en riktigt lång och het dusch och bytte till torra kläder. Nästa mirakel fanns en trappa upp: Vandrarhemmets olåsta sällskapsrum med soffor och färska tidningar. Där åt jag en konserv med makrillfiléer – något som blivit en vana eftersom jag vill få i mig proteiner direkt efter en etapp.

Adam dök snart upp och lagade middag åt mig medan jag bytte bromsklossar på framhjulet (hade inte gjort det innan jag lämnade Stockholm). Jag sket helt i att se Oskarshamn.

Inga av våra kläder torkade under den fuktiga natten. Ja, det är väl bara att cykla på.